Innehållsförteckning

Inom idrotten är uttryck som "motivation slår klass" legio, även om detta i mångt och mycket försummas. För att dra aktuella paralleller, gällde detta i största grad den rafflande finalomgången i hockeyns elitserie under våren -99. Modo, seriens giganter och det klart bättre laget, fick se sig besegrade av ett väl motiverat och mentalt förberett Brynäs. Detta känner även jag igen från min egen aktiva karriär. Under framför allt den senare hälften av mitt idrottande, fick jag tillfällen att begrunda psykets roll, både för lagets del men även för den individuella prestationen.

Vad är det som ligger bakom det faktum att ett lag kan vara bättre än ett annat, även om utövarnas tekniska och fysiska färdigheter är jämbördiga? Finns det förhållanden som är att betrakta som optimala vad gäller samspelet mellan fysisk och psykisk kapacitet? Om så är fallet, går det att på olika vägar nå denna balans mellan kropp och själ?

Uttryck som mental träning, idrottspsykologi samt mental coaching, har under senare år vuxit sig allt starkare, även om det fortfarande är att betrakta som relativt moderna idrottstermer. När jag under senare år intresserade mig på allvar för just den mentala biten av idrott, upptäckte jag att det faktiskt fanns betydande skillnader samt skiftande nyanseringar gällande den mentala träningen mellan olika svenska företrädare på området. Eller mer precist, formuleringarna

runt vägarna mot målen. Självfallet har de det mesta gemensamt, men det var skillnaderna som intresserade mig.

Att mental träning verkligen fungerar tror jag ingen idag ifrågasätter. Vad som dock är intressant i sammanhanget är skillnaderna i genomförandet. Därav denna litteraturstudie. Jag valde att jämföra litteratur av Uneståhl, Railo samt Plate för att undersöka om begreppet mental träning har samma betydelse dem emellan.

Syfte och metod

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra litterära verk av tre av föregångarna inom den svenska prestationspsykologin: Lars-Erik Uneståhl, Willi Railo samt Johan Plate.

Målet är, förutom den generella litteraturstudien, att undersöka om tonvikten är fokuserad olika. Jag kommer även att fördjupa mig i en författare samt dennes teorier. Studien handlar m.a.o. inte om den mentala träningens betydelse, utan om man i ovan givna begrepp kan utläsa skillnader mellan författarna. Detta skall sedan ses som en grund inför kommande c - uppsats i samma ämne, där just resultat kommer mer i fokus. Varför jag valde just Uneståhl, Railo samt Plate är p.g.a. deras framträdande roll inom ämnet prestationspsykologi i Sverige

1. Den mentala träningens historia

Den mentala träningens historia sträcker sig så långt bakåt i tiden som begynnelsen för den kända civilisationen. De tidiga kulturerna med sumerer och babylonier, förstod vikten av koncentration och avslappning inför avgörande moment. Sålunda är den mentala träningen ingalunda något nytt påfund. Meditation kom vidare att fungera som centralt inslag i den religiösa historie - sfären. Meditation betyder allmänt en stilla begrundan eller ett inåtvänt försjunkande. Som en systematiskt tillämpad teknik - innebärande bl.a. en stark koncentration kombinerad med avspänning - spelar meditationen stor roll inom buddism och hinduism, ja över huvud taget i den religiösa mystiken. Meditation har förekommit sen långt tillbaka i tiden. Redan Pythagoras (ca 500 f Kr) lät sina elever meditera Vissa av de principer som den mentala träningen grundar sig på har alltså tusenåriga anor. Den moderna betydelsen av mental träning dök dock upp i USA vid början av detta sekel under namnet "mental practice". I början av 20-talet introducerade Knute Rockne (Coach i det amerikanska fotbollslaget Notre Dame) pep talk i samband med matcher. Samma år anlitade University of Illinois en psykolog som skulle hjälpa deras idrottare till bättre resultat. Psykologen hette Coleman Griffith och han skrev två böcker i ämnet som idag betraktas som klassiker: "Psychology of Coaching" 1926 samt "Psychologi of Athletics" 1928. 1960 bildas The International Society of Sport Psychology (ISSP) (Plate, 1997)

Under seklets första hälft kom den mentala träningen i huvudsak att förknippas med den motoriska inlärningen. Under samma tidpunkt kom systematiska metoder för avslappning att utvecklas där Jacobssons "Progressiva avslappningsträning" blev den mest kända. Hans metod, progressiv avslappning innebär att man spänner och slappnar av kroppens olika muskelgrupper i tur och ordning och lägger märke till skillnaden. Schultz utvecklade i Europa den autogena träningen. Autogen träning handlar om utförlig träning i kroppskännedom samt avslappning innan man övergår till visualisering. Den mentala träningen växte fram i Sverige vid 70-talets början. Forskningsresultat från Uppsala universitet på 60-talet låg till grund för detta. Sven Setterlind med Lars-Erik Uneståhl som handledare, genomförde i slutet av 1970-talet en undersökning av långsiktiga och kortsiktiga effekter av avslappningsträning på gymnastiklektionerna. Drygt 1/2 av eleverna orkade med skolarbetet bättre sedan de börjat med avslappningsträning. 1/3 fick bättre sömn. Knappt 1/2 var mindre irriterade. 2/3 kände sig mindre stressade. Knappt 1/2 var piggare. De positiva effekterna var så stora att resultatet blev att avslappning togs med i Läroplanen för grundskolan 1980, under ämnet idrott. De första decennierna var det, i stort sett, undantagslöst elitidrotten som begagnade sig av de nya rönen. (Uneståhl 1996)

I takt med sambanden kunde skönjas mellan "knopp och kropp", kom forskningen att intensifieras från 60-talet och framåt. Hjärnforskningen kring hjärnhalvornas funktioner(i synnerhet höger hjärnhalva) sköt fart på 1960-talet genom Roger Sperry. Han erhöll nobelpriset 1981. Andra hjärnforskare är Matti Bergström från Finland och David Ingvar från Sverige. Dr Herbert Benson (1975) säger att avslappningsreaktionen är medfödd. Han anser och förordar att man i tankarna går igenom kroppens muskler och att man tänker sig dem avslappnade och sedan upprepar ett neutralt eller positivt laddat rytmiskt ord under ca 15 minuter. Ex på neutralt ord en, ett och positivt laddat ord fred, frid. Benson och andra forskare Morse och Furst (1979) har jämfört "kraften" hos ett mantra med "kraften" hos ett av personen själv valt ord att koncentrera sig på. Resultatet visar lika bra resultat för det självvalda ordet. Benson rapporterade att olika avslappningstekniker har hälsobefrämjande effekter såsom, minskad syreförbrukning, lägre puls, lägre muskelspänning, lugnare andning samt även lägre blodtryck. Det visade sig också att försökspersonerna i Bensons undersökningar bättre kunde hantera osäkerheter och frustrationer i livet. Susan Hazaleus och Jerry Deffenbacher (1986) har visat att personer som har lätt för att "brusa upp", genom mental träning fått allmänt lägre aggressionsnivå, färre enskilda aggressiva reaktioner samt färre fysiska symptom.

L.E Burns (1981) har visat att avslappningsträning bidrar till färre "överreaktioner" vid stress, minskad ängslan och oro, förbättrade relationer, ökad självkänsla samt snabbare återhämtning vid fysisk och psykisk utmattning. Burns förklarar detta med att avspända personer tänker mer rationellt och klart än personer som är under stress (http://www.wwworkshop.se/tixi/mental.html)

2. Vad handlar mental träning egentligen om?

Mental träning = en långsiktig och systematisk träning för att upptäcka och utveckla mentala resurser för att må bättre och fungera bättre. Inom idrotten tränar man styrka och kondition. Men här behöver man lika självklart den mentala träningen dvs träna koncentration och självförtroende. Positivt tänkande är något mer än att tänka positivt. Det engelska ordet "positive" betyder inte bara positiv utan även säker och bestämd. Positivt tänkande är att vara säker i sitt tänkande, att tro på sina positiva tankar. Annars blir det lätt fantasier och dagdrömmar, som inte förändrar verkligheten till det bättre. Den mentala träningen har inte till syfte att enbart utveckla resurser utan att också upptäcka resurser. Vilka resurser har jag blockerat fram tills idag genom min självbild och genom mitt sätt att tänka? Inte finns inte, inte i verkligheten! Negationer finns i språket men inte i verkligheten. Vårt nervsystem klarar inte av ordet "inte". Det viktiga för vår hjärna är det som skapar en bild, dvs det konkreta, som kommer efter ordet inte. Ex. Golfaren som tänker, inte slå i bunkern, (bunkern det konkreta), hamnar oftast där. Bowlaren som tänker, inte slå i rännan, hamnar lätt där. Ryttaren som det sista han hör före start, inte riva hindren, river oftast. Barn, som vuxna "matas" med felaktiga bilder, spill inte, ramla inte, tappa inte etc. Eftersom negativa tankar är dominanta, måste den medvetna positiva fokuseringen automatiseras. Hindren framträder lättare än målen. Positivt tänkande måste först läras in och sedan automatiseras, dvs. bli en naturlig del av mitt sätt att vara. Under den mentala träningen skapas säkerheten i det positiva tänkandet genom att den positiva målbilden görs mer konkret än den negativa, rädslan för det negativa tränas bort samt att den positiva känslan i den positiva målbilden ökar. (Brännlund 1994)

Vad det syvende och sist ändå handlar om är: Hjärnan kan inte skilja mellan en tänkt och en upplevd handling. Detta är kärnan i mental träning; skapa en önskad målbild och koppla samman den med positiva känslor och bilder. (Railo 1992)

Peter Hassmén, docent i psykologi, hävdar bestämt att det sitter i huvudet. Skillnaden mellan fiasko och succé är hårfin för idrottare på elitnivå. Det som skiljer en vinnare från förlorarna är den mentala styrkan. Hassmén visar med sin forskning sambandet mellan krav och förmåga, det vi i vanligt tal kallar stress. Oförmågan att hantera de anspänningar som uppkommer i samband med ex. vis stora internationella tävlingar, resulterar ofta i blockeringar och med ibland rent fysiska uttryck. De svenska skidåkarnas resultat i Nagano, menar Hassmén, var ett resultat på just denna oförmåga att hantera psykiska knutar. Ett annat exempel är Ronaldos genomklappning strax innan VM-finalen i fotboll sommaren -98. Ronaldo fick en blackout. Han hade en omöjlig uppgift, därför klarade han inte trycket. När han sedan spelade dåligt då kollapsade hela laget. Att mäta puls, muskelfibrer och rörelsemönster har vi redan i dag kunskap om. Men att undersöka och sedan åtgärda varför en individ klappar igenom på en tävling - det är inte lika självklart. Kanske är det så att idrottsvärlden inte riktigt än klarar av att släppa idrottspsykologin fullt ut in på arenorna? Moget beteende handlar om erfarenhet och det är inget man föds med. (Svenska Dagbladet, 1998-11-23)

3. De olika författarna - en kort presentation.

3.1 Johan Plate

Johan Plate är doktorand i pedagogik och lärare i beteendevetenskap på Bosön. Hans meriter omfattar bl.a. mental rådgivning åt såväl landslag samt enskilda elitidrottare. Johan är också initiativtagare till Forskningsgruppen för idrottspsykologi (FIPS). Föreläsare, populär sådan, samt innovatör. Djurgårdens vita dräkter var bl.a. ett resultat av detta. Lärare i beteendevetenskap på Bosön. Författare. Tidigare idrottslärare, tennistränare för kungafamiljen och skidlärare. Mental rådgivare Djurgården Hockey, Guif, Edsbyn, alpina damlandslaget, U21-landslaget i fotboll, damlandslaget i tennis. Ordspråket: "Ge mig en fast punkt (att stå på) och jag skall rubba jorden" (Arkimedes), ligger honom nära.

3.2 Willi Railo

Professor Willi Railo är kanske den som haft mest betydelse för spridningen av den mentala coachningens betydelse utanför de mest initierade kretsarna. Man kan med fog säga att han har givit prestationspsykologin ett namn i Sverige. Willi Railo arbetar med forskning och utveckling inom områdena idrottspsykologi, stress, motivation och ledarutveckling. Railo har samarbetat med Percy Barnevik, ABB, och arbetat som vägledare åt förre SAS-chefen Jan Carlzon. Som rådgivare åt toppidrottsmän har Willi Railo bl.a. samarbetat med fotbollsspelaren Torbjörn Nilsson. Han har också stor del i Norges idrottsframgångar under senare år.

3.3 Lars-Erik Uneståhl

Lars-Erik Uneståhl är välkänd som psykolog och har arbetat med toppidrottare på OS- och VM-nivå under många år. Lektor vid högskolan i örebro och rektor vid skandinaviska ledarhögskolan. Han disputerade vid Uppsala Universitet redan 1973 på ämnet hypnos och posthypnotiska suggestioner. Lars-Eric Uneståhl menar att mentala processer kan påverka kroppen positivt eller negativt och att det därför är viktigt att metoderna för mental träning utvecklas med hjälp av vetenskapliga undersökningar. Lars-Eric har under flera årtionden forskat om och utvecklat principer och program för utveckling och självträning inom områden som avspänning, motivation, effektivitet, topp-prestationer, stresshantering etc. Lars-Eric utvecklade den mentala träningen inom idrotten och har under årens lopp arbetat med en mängd elitidrottsmän runt om i världen. Under de sista åren har utvecklingsarbetet alltmer inriktats på personlig kvalitet, arbets-, relations-, och livskompetens

4. Litteraturgenomgång.

4.1 Prestationspsykologi i praktiken, Johan Plate (1994)

Den första i raden av Plates böcker. Boken är inriktad på prestationspsykologi ur ett rent idrottsperspektiv, dvs. hur man genom att lära sig tänka "rätt" presterar bättre. Omdöme: Boken tar upp mer komplicerade delar av idrottspsykologin på ett "enkelt" sätt. Ett bra inslag är alla de små idrottspsykologiska episoder som Plate beskriver. Boken har också ett avsnitt för hur man kan arbeta i studiecirkelform.

4.2 Sans och Balans, Johan Plate (1997)

Det är ett hisnande perspektiv Plate pekar på i den här boken. Det finns ingen gräns för din fysiska och psykiska prestation. Sans och balans är fylld av exempel och praktiska tips på hur du med psykisk träning kan påverka din bild av vad som är möjligt för att därigenom bli ännu bättre, prestera ännu mer. Omdöme: Som sagt innehåller boken en massa exempel och praktiska tips. Detta gör boken rolig att läsa, hela tiden får läsaren något att fundera över eller prova. Bokens stora förtjänst är att den på ett lättligängligt sätt förmedlar insikt om den mentala aspektens potential och att den i läsaren ingjuter en säkerhet och ett självförtroende som antagligen bara det bäddar för ökade prestationer. Sans & Balans kan ses som en introduktion till ämnet, men även som en liten "kokbok" i mental träning: genom exempel och praktiska tips kan den som har ambitionen och viljan själv plocka ihop sitt vinnande recept. Många delar av boken går även att prova i grupp.

4.3 Knopp och Kropp, Johan & Anders Plate (1997)

Alla som idrottar har säkert insett att prestationer inte formas i knoppen eller kroppen utan i samspelet mellan de båda. I den här boken kopplar författarna ett helhetsgrepp på idrott och prestation och väver med fakta och praktiska exempel ihop det fysiska och psykiska till en spännande, fascinerande och praktiskt användbar helhet. Omdöme: Boken är mycket omfattande och när den väl är läst finns inte mycket mer man behöver veta om sambandet mellan prestation, knopp och kropp. Boken är lätt att arbeta med, efter varje kapitel följer "frågor och svar" och en sammanfattande ruta, "förändra & förbättra". Detta kapitelavslut gör att läsaren lättare kan reflektera över det som lästs.

4.4 Nya bäst när det gäller, Willi Railo (1992)

Willi Railo är väl kanske den man främst i Sverige förknippar med mental träning. Med boken Nya bäst när det gäller, låter han läsaren få insikt i de mentala processer som kan fälla avgörandet i kritiska stunder. Boken vänder sig till den enskilde utövaren mer än vad föregångaren, Bäst när det gäller, gjorde. Den är vidare praktiskt inriktad med betoning på egen medverkan, där den egna analysen står i fokus. Självanalysen är uppbyggd i schemaform med åtföljande råd av författaren. Omdöme: Boken är mycket lättförstådd och tillgänglig. Även om empirin till vissa delar kommer i bakgrunden, finner läsaren vägar till målen för sin mentala utveckling på ett intressant och lättfattligt sätt.

4.5 Integrerad mental träning, Lars-Eric Uneståhl (1996)

Mental träning och positivt tänkande är två begrepp som under de senaste årtiondena fått oerhörd uppmärksamhet. Många som önskat förändra sin personlighet har satt sin tilltro till diverse mer eller mindre seriösa metoder i hopp om att bli en ny människa och leva ett bättre och lyckligare liv. I boken "Integrerad Mental Träning", presenterar Lars-Eric Uneståhl sin metod: Integrerad Mental Träning (IMT) och teorin bakom den. Teorin bygger på att kropp, sinne, självbilder, inlärning, personlig utveckling och framtid hör ihop och att nyckeln till framgång ligger i att integrera mental och fysisk träning. Visionen för IMT, enligt Uneståhl själv, har från början varit att skapa en bättre värld genom utbildning och träning. Det har definierats så att "målet är att nå alla människor med information och handlingsprogram som leder till att man fungerar bättre (i idrott, arbete, studier och relationer) och mår bättre".

Metoden IMT riktar sig till alla som vill fungera och må bättre, men de konkreta exemplen i boken är främst hämtade ur idrottsvärlden. Omdöme: Boken är till sitt innehåll mer komplex än de övriga böckerna. Uneståhl pekar på en helhetssyn, där bilden av individens totala situation är avgörande för utvecklingen. Boken kan med fördel användas i cirkelform, då den även innehåller en färdig "kursplan" samt olika tester. De tillhörande Cd-skivorna eller kassettbanden är ett mycket givande komplement.

5. Integrerad Mental Träning - en komprimerad genomgång.

Teorin bakom den integrerade mentala träningen baseras delvis på principer som funnits i den asiatiska kulturen under tusentals år men också på modernare tankegångar från framför allt idrottspsykologin. Själva metoden har dock vuxit fram ur Uneståhls egen forskning och genom ett aktivt arbete med människor under de senaste 25-30åren. Uneståhl betonar att den mentala träningen ska integrera kropp och sinne så att en direkt kontakt uppstår mellan mentala processer och kroppsliga funktioner. Han påpekar också att eftersom IMT bygger på en långsiktig och systematisk träning sker förändringarna i en långsam takt och integreras därmed på ett naturligt sätt i personligheten. IMT integrerar även framtiden eftersom människan inte ses som ett resultat av historien utan som en orsak till framtiden.

Om man synar "den nya livsstilen" i sömmarna kan man konstatera att Uneståhl menar att följande personlighetsdrag står att förändra medelst IMT: Livsinställningen som blir mer positiv. Självförtroendet, självkänslan och självtilliten ökar genom affirmationer och återkoppling till tidigare upplevda situationer av tillfredsställelse och välgång. Stresståligheten ökar i och med att individen lär sig att spänna av och fokusera på själva uppgiften. Kreativiteten och förmågan att se möjligheter snarare än problem övas, vilket gör att individen blir mer uppfinningsrik och bättre kan ta till vara sina egenskaper. Förmågan till positivt tänkande tränas upp och individen lär sig att se det positiva i allt.Förmågan att motivera sig själv och se lusten och nyfikenheten som drivkrafter bakom lärande stimuleras och gör att individens vilja att utvecklas ökar. Individen tränas aktivt i att vara öppen för nya intryck och undvika förutfattade meningar, vilket klart minskar risken för negativa självuppfyllande profetior och ökar flexibiliteten. Envishet, målmedvetenhet och en fokuserad uthållighet övas upp, vilket gör att individen inte ger upp lika lätt utan fortsätter att försöka trots viss motgång. Till sist blir individen mer harmonisk, lugn och avspänd med hjälp av avslappningsövningar och ökad självtillit. Avslappning är en av hörnstenarna i IMT. Under avslappning lär sig individen att hitta till det "mentala rummet", en operationalisering av ett alternativt medvetandetillstånd, ett självhypnotiskt tillstånd. I det mentala rummet programmeras först självbilder och sedan målbilder in och tack vare att programmeringen sker i det alternativa medvetandetillståndet automatiseras självbilderna och målbilderna så att de fortsätter att verka även när individen vaknar upp.

6. Avslutande jämförelse mellan böckerna.

Låt mig till en början slå fast att det är mer som förenar, än som skiljer dem åt. De skillnader det handlar om, är oftast en fråga om nyanser och fraseringar. Det känns dock som, efter igen ha läste dessa böcker, att tonvikten är lagd en aning olika. Här finner jag Uneståhl och hans Integrerad Mental Träning hamna lite utanför de ramar Plate och Railo jobbar med. Självfallet betonar även de vikten av en positiv helhetsbild gällande individen och/eller laget. Uneståhl framhäver dock detta framför den resultatinriktade "optimala" och omedelbara prestationen.

Ska man tala om "lättillgänglighet", så hamnar Plate främst. Med ett lättsamt språk lotsar han oss läsare förbi rev av tristhet och terminologi som kanske Uneståhl ibland fastnar på. Railo hamnar någonstans mitt emellan. Betoningen på målbilder har de gemensamt, men Railo framhäver trygghetens betydelse vid all prestation. Hans "trygghetszon" känns både aktuellt samt lätt att ta åt sig. Man måste våga vinna likaväl som förlora. Uneståhls resonemang bygger mer på en helhetsbild av individen och dennes livssituation. Alla faktorer, externa som interna, är av betydelse för individens utveckling. Vikten av balans mellan yttre- samt inre press påtalar de alla på lite olika sätt, vilket jag tycker mycket av den mentala träningen handlar om.

Generellt hos dem alla, är avsaknaden av empiriska belägg för de gjorda påståendena. Oftast hänvisar man till "den kända idrottsmannen" eller "laget" osv., när man ska stödja sina påståenden. Ett exempel handlar om att laget förlorat på grund av att man satte målet "att ta sig till semifinal" och inte "att vinna finalen". Vad finns det för belägg att laget skulle vunnit bara för att de höjt den mentala ribban lite? Det handlar fortfarande om potent fysiskt motstånd, inte bara psykiskt. Jag har ingen som helst anledning till att tvivla på sanningshalten i dessa påståenden, och gör det inte heller, men ska man vara kritisk så ska man. Jag vill inte påstå, med visst undantag av Uneståhl kanske, att dessa böcker generellt kan betraktas som vetenskaplig litteratur, då gjorda påståenden oftast får stå oemotsagda

Vidare undrar jag om inte Plate gör det lite lätt för sig själv när han i "Sans & Balans" hävdar att det inte finns någon gräns för prestationen? Detta hävdar jag att det gör, men att den ligger bortom dagens horisont håller jag till fullo med om. Som en stilla avslutning undrar jag dock ibland om det inte är bra att förlora ibland? Stanna upp, varva ned. Mana till eftertanke. Det känns nu som om budskapet ensidigt lyder; Vinnare! Men alla kan inte vara vinnare. Det går inte att komma ifrån. Vad händer med de, som med böckerna i näven upptäcker att de faktiskt förlorar, vad sker med dem? Resonemanget förs förvisso hos var och en av författarna, kanske är det bara jag som saknar ytterligare betoning?

Slutkläm: De är alla ypperliga handböcker för "gör det självaren" inom prestationens psykologi, ledare som aktiva. Alla med sina fördelar. Tycke och smak avgör vilken av författarna som faller läsaren i smaken. Tvingas jag välja hamnar jag i konflikt: Plate är lättast att förstå, men kan uppfattas som lite "dryg"(?) Railo för sin rättframhet och exemplariska modeller eller Uneståhls bild av helheten? Jag väljer nog Uneståhl, då vikten av Integrerad Mental Träning ligger i den totala förändringen av livssituationen och det i sig sedan skapar förutsättningar för framgång

7. Det fortsatta arbetet

Denna litteraturstudie ligger till grund för en kommande c-uppsats under ämnet "prestationspsykologi". Det fortsatta arbetet handlar om en kvalitativ undersökning enligt hermeneutisk metod. Jag tänker undersöka hur individerna i ett lokalt innebandylag uppfattar betydelsen av idrottspsykologi samt om de relaterar detta till eventuellt gjorda resultat eller prestationer. Underlaget finner jag i Argetum Arjeplog och deras representationslag i seriesamanhang. Djupintervjuer samt en kontinuerlig observationsstuide är det tilltänkta tillvägagångssättet.

Referenser:

Litteratur:

Brännlund, Lasse. (1994) Praktisk Psykologi för gymnasieskolan. Natur & kultur

ISBN 91-27-70624-9 B

Plate, Johan. (1994) Prestationspsykologi i praktiken. Sisu idrottsböcker.

ISBN 91-87660-18-0

Plate, Johan. (1997) Sans & Balans. Sisu idrottsböcker. ISBN 91-87660-94-6

Plate, Anders, Plate, Johan. (1997) Knopp & Kropp, prestationens psykologi och fysiologi.

Sisu idrottsböcker. ISBN 91-88940-13-6

Railo, Willi. (1992) Nya bäst när det gäller. Sisu idrottsböcker. ISBN 91-87660-73-3

Uneståhl, L-E. (1996) Integrerad Mental Träning. Sisu idrottsböcker. 91-87660-11-3

Otryckta:

Svenska Dagbladet. Avdelning: Sport. Sida: 33. Datum: 1998-11-23

http://www.wwworkshop.se/tixi/mental.html