Tjodd

Så är man här igen, fylld av andlighet och spirituell gemenskap. Jo, det är säkert, jag lovar. Efter en hel helg i kyrkan blir man proppfull av salighet och annat som är vanligt i just kyrkor. Eller snarare, man borde kanske vara det...själv fick jag mest träsmak efter söndagens högmässa. Och lite ont i knäna efter allt uppstigande i kyrkbänkarna. Så vadan denna kyrklighet frågar sig då kanske vän av ordning? Har killen helt snöat in denna gången? Hittar han bara på och försöker göra sig märkvärdig eller vad är det frågan om? Nä, det är bara så att Amanda konfirmerade sig i helgen och därför bänkade vi oss i kyrkan både under lördagen och sedan under högmässan på söndagen. Och nu känns det som att det räcker med kyrklighet för ett tag. Allra helst som helgen bjudit på helt sagolikt väder med lagom många minusgrader och nysnö på backen. Jag hann faktiskt känna på snön en kort stund under lördagens förmiddag, innan kyrkan, då jag slutförde den sista gruppen i årets skidskolor.

Men sicket väder vi haft sista veckan! Tjoho säger jag bara! Nu är Arjeplog som absolut finast och jag vet inte riktigt vad som skulle locka mer? Förutom.....Jag är lite less på avsaknaden av visioner och den offensiva kamplusta som borde prägla en ort som fullkomligt exploderar i utveckling och arbetstillfällen. Jag tänker givetvis på biltestandet som fulllkomligen sväller över alla bredder. Men det känns lite som att själva orten Arjeplog - inte testfenomenet Arjeplog - står och stampar på samma isiga fläckar. Vi kommer liksom inte vidare på något sätt. För om vi ska nyansera hyllningarna lite och begrunda ett välkänt faktum i stället; hur mycket satsas egentligen på arjeplogare i Arjeplog? Vad görs för att vända en negativ trend i en avfolkningsbygd? Inte mycket om ni frågar mig. Dessvärre.

Nåväl, jag har ju sagt att här skall inte bitterhet frodas. Vi har inte bara konfirmerat Amanda i helgen utan även grattat Moa som fyllde tretton år i helgen. Mycket tårta har det blivit och en och annan present. Vad minns ni förresten själva från er trettonårsdag? Själv minns jag inte mycket mer än att Lasse Nordin och undertecknad tillbringade all vaken tid tillsammans, oftast på gamla fotbollsplanen, samt att kojor byggdes lite här och var.

Veckan som gick var ganska vanlig utan större utsvävningar. Jag hade faktiskt en rätt defensiv känsla efter att återigen blivit informerad om vilka prioriteringar som gäller på grundskolan i Arjeplog. Man kan väl säga att idrotten inte ligger högst på listan.... Nu börjar även jag att tappa både sug och ork. Painters lirade på puben i fredags och det var faktiskt sisådär. Det var ganska ont om publikum sent på kvällen och som lök på laxen var ÅkePåke för hes för att kunna sjunga, så det var bara att snabbt försöka memorera och sjunga även hans låtar så gott det gick. Och det gick väl också...sisådär.....Vädret var sanslöst bra och själv gick man och suckade mest över att man inte fick vara ute på tur till fjälls. Men kanske så vankas årets första tur kommande helg eller så drar vi till stugan. Eller varför inte Kittel? Nä, jag tror nog stugan lockar mest. Knaster i spisen och lite spel med kidsen slår det mesta faktiskt. Jag håller tummarna för det!

Nu gäller bingen och Browns senaste bok; " I cirkelns mitt". Den har, minst sagt, börjat lovande. Sedan väntar en ny, stimulerande, arbetsvecka.

Tjodd

länk till gamla uppdateringar